Vår dagliga öl

Min lång bloggabstinens har berott på jobb, stress, tristess, kris och en massa inte roliga och inte så intressanta orsaker. Nu tar jag nya tag – det finns ju sååå mycket skoj att berätta. Nä, jag är inte helt ironisk, det händer saker med junior varje dag som jag önskar att jag hade tid att skriva ner och blogga om.

Som imorse. Jag gjorde iordning min i princip dagliga Berocca när C får syn på den och utbrister:
”Äppeljuice!”
Jag svarar att det är minsann ingen juice. C säger att han vill ha den och jag replikerar:”Nej, lilla hjärtat, det är bara för vuxna”.
C är tyst en sekund och säger sedan frågande:
”Öl?”

Jajamän, mamma dricker sin morgonöl. Undrar om de pratar om sådant på dagis?
Det ska bli jättekul att gå dit i fortsättningen.


Morgon som kväll

Lust!

Ååååh, vad den här är fin! Ååååh, vad jag vill ha den. Fast Balmainkavajen kostar ungefär lika mycket som en unge får i barnbidrag på ett år, så jag måste nog släppa tanken på dessa blanka satinslag och uppnosiga axlar.



Dessutom har jag ju redan spenderat augustis barnbidrag på skor. Den här månaden tänkte jag köpa några åt junior också.

Hej Cesar Milan, har du tid i veckan?

Jag har längre erfarenhet av att uppfostra hundar än barn. Ibland fungerar faktiskt uppfostringsmetoderna lika bra på tvåbenta som på fyrbenta. Ibland går det av bara farten och man ger kommando reflexmässigt - även mannen har råkat ut för det. Och de lyssnar och lär, de små liven (ja, inte alltid mannen då).

Som igår morse, när jag plockade en tunn kashmirtröja garderoben och C drog ut en till av bara farten. Jag tog tag i den och skulle lösgöra sonen från den, när han tittar på mig och säger "loss".

Voff.