Ikväll smäller det

C ska uppträda iförd lila paljetter och plysch, men det ser mörkt ut. På himlen alltså. Dessutom har hans stackars föräldrar knappt sovit, eftersom C inte heller gjort det. Inte har han ätit heller.
Men som den typ A-mamma jag är har jag givetvis klippt, knåpat och tråcklat ihop en perfekt liten outfit åt honom. Viss risk finns dock att den inte är direkt vattentålig. Givetvis återkommer jag med bildbevis och beskrivning.

Om jag inte somnat under skrivbordet innan dess.

Baby C aka Björn. Eller är det Benny?

Jomen jag har ju haft lite annat för mig än att blogga. Men jag är här. Ett litet tag till, imorgon lämnar jag far och son och drar till London. Oh yeah.

Men först måste jag undra om vi är synnerligen oengagerade föräldrar. Vi får pdf:er med fina blommor och uppmaningar om att samla in pengar till pedagogerna. Alltså, det är pdf:andet, inte pengarna jag invänder emot. Från dagis får vi ett informationsblad om vårfest för barn och personal. Temat är ABBA och barnen ska komma med passande kläder till partajet. Utklädnad för en 1,5-åring som fortfarande visar sig offentligt i plyschbyxor?

Har någon en paljettprydd satinoverall i stl 86 eller ett par platåpjuck i stl 23 att låna ut är jag mycket tacksam.


Gärna något i stil med det Björn till höger har på sig. Färg egalt.

Titta han snackar ännu mera

Jodå, efter ett insmickrande välkomnande gick Göteborg gått tillbaka till sitt vanliga, grå jag. Tur att solen sken inomhus i form av baby C. Han pratar på och har satt ihop ett par ord också, förutom "hejå biljen" (hejdå bilen). För det mesta låter han packad, på det mest bedårande (om än lätt sluddrande och svårförståeliga) vis:
"Botta tändeja", dvs borsta tänderna
"Mlusch mamma", alltså duscha, mamma
"Meja mårss", givetvis mera (potatis)mos

Och nu är vi hemma igen.

Götlaborg!

Gossen och jag tog solen med oss till Västkusten och här är luften så klar och människorna så goa att jag inte har lust att jobba alls. Jag vill inte heller inse att jag har några helt överflödiga kilon att skala bort, något som gjort sig pinsamt påmint de senaste dagarna (hello familjens fotoalbum!).
Så det kan råda bloggstiltje här ett tag medan jag dricker vetegrässhots och äter ljummet råris.

Eller så beror det på att jag är bakis efter att ha återupplevt stadens härliga musikliv.

Flora och fauna

I eftermiddags var baby C och jag på Skansen i strålande sällskap av L, F och lille J. C och J var märkligt nog mer intresserade av kråkor och en och annan förbipasserande bil än av alla små ulliga och gulliga mirakel i djurens barnkammare. Renkalvar, björnungar och lamm skuttade och sprang och krumbuktade sig till ingen nytta.

Redan till lunch deklarerade C sina kunskaper om flora och fauna. Jag nöp tankspritt av några basilikablad åt honom och strödde över hans ris. "Bjomma" sa han förundrat och smakade försiktigt på dem. Kycklingen åt han med god aptit och när jag pekade på den och sa "kyckling", log han mot mig, sa "kykkling" med hårda k - och la hjälpsamt till "pip, pip, pip".