Det är att äta middag med lille C, dricka varm choklad och äta lussekatter från Brunkebergs bageri efteråt, titta på Nalle Puh och skratta så vi kiknar åt Nasses fumligheter.
Det är att höra dörren låsas upp och mannen komma hem från Moskva, att sitta i fåtöljen och äta sura bilar och lyssna på honom när han sjunger Vyssjan Lull, samtidigt som en liten späd röst inflikar små kommentarer.
Det är att märka att det blivit tyst inifrån C:s rum och att man har några timmars på tu man hand med sin älskade. Inga tacos, ingen Idol. Bara Bjärekyckling och möjligtvis några gamla Frasieravsnitt.
Det är att veta att någon annan går upp tidigt på lördagsmorgonen om en viss liten kille vaknar alldeles för tidigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Många kramar till er!
Så finfint beskrivet! Det är ju fredagsmys i sin rätta essens.
Så fint du sätter ord på saker och ting - igen! *kram*
Vad härligt det låter!
Det var verkligen så mysigt!
Och man får försöka se ljuset i det här förbaskade mörkret - och en liten tvååring har fullt upp med att ha skoj och märker inte grådassigt novemberstril.
Skicka en kommentar