onsdag 29 september 2010

And they call it puppy love

Min allra första kärlek (ja, förutom pappa förstås) hette Göran. Jag var två och han var nog tre gånger så gammal.

C:s första kärlek (förutom sin kära mor, alltså) heter Anna. De var dagiskamrater och bästa vänner, jämnlånga och lika söta.

För en månad sedan flyttade Anna till Skåne och lille C saknar henne. Häromdagen passerade vi Slussen på kvällen. C tittade storögt på byggnader och pekade på Katarinahissen. Jag berättade att det var en hiss och att det under bron hängde en restaurang, Gondolen, där hans far och jag varit många gånger.

C: Jag har också varit där.
Hedda: Jasså. Med vem då?
C: Med lill-Anna
H: Jaha, vad trevligt. Vad gjorde ni då?
C: Vi åt spaghetti och köttfärssås. Och jag skar hennes spaghetti.

För mitt inre såg jag en liten blond Lufsen och en lockig Lady, sittande på telefonkataloger och som tittar ut över den glittrande staden nedanför.

1 kommentar:

Septemberflikka sa...

Åh, vilken söt kommentar! Deras fantasi (drömmar) har inga gränser. Har du lust att ses över en lunch eller fika snart? kram P