Ikväll var jag och C på bokrelease. C sprang omkring som en tok och hejade på alla.
Han gick nyfiket fram till ett tomt vinglas i lämplig höjd och tog ett bastant tag.
Jag talade om att det var någon annans glas och att det inte var så lämpligt att dricka ur.
"Öl?" kom frågan. Igen. Suck.
"Nej", svarade jag ömt, om än lite oroad av hans fixering vid jästa drycker.
"Vin?" sa han då.
Lite perplex visste jag inte vad jag skulle svara. Min tystnad tolkade han som medhåll.
"Vin" konstaterade han belåtet.
På något sätt känner jag på mig att det här kommer att få mig att framstå som en dålig mamma. Igen. Suck.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
om det är till någon tröst så har jag lite slarvigt kallat nästan allting man köper från Apoteket för knark. Typ: "måste gå & köpa lite knark är så förkyld". Ja du hajjar vad det har lett till. Skämmit.
/L-J
Det är så kul när dom pratar...
Ha det så fantastiskt i NY. Allt kommer lösa sig.
Kram.
Haha...Lite som här då när vi kommer behöva förklara på dagis varför Noel snurrar sitt glas, luktar och sen dricker. Ehmm...
Hahahaha! Han är för skön din lille C! Maja pekar på ölen på systemet och säger: "Pappas dricka"! :-D
He he, Bortsett från att han kanske är van vid att få smaka på det mesta utom alkohol (bra där, mamma;-) så kanske han märker att han får en viss effekt när han säger de där orden. Ungefär som att svära ...
Eller som jag i dessa influensatider gärna säger "alkohol" om alcogelen:
"Vi måste alltid ta alkohol när vi kommer hem från dagis, det vet du!".
/Karin
Skönt att höra att jag inte är ensam om att prata vin och sprit hemma! Som sagt, det är ju mycket alkohol utanpå också.
Calle viftar med händerna när vi haft på alcogel på mornarna och ropar "prita, prita!". Hm. Han kommer göra samma sak på Kos om femton år.
Skicka en kommentar