Igår hälsade vi på ett dagis (tack och lov för privata alternativ!). Det verkade mycket trevligt, även om man kan fundera på hur klyftigt det är att placera en fulldressad julgran mitt i lekrummet och säga att barnen får göra vad de vill, bara de inte rör granen. Gissa vad Calle gjorde?
Fast lite distraherad blev han av den andra mammans stora 2.55:a (sa jag att dagiset ligger på Östermalm?), som han proffsigt bar runt. Nu blev jag lite sugen på en likadan, stor, i caviar med gulddetaljer. Och lite sugen på dagiset också.
Däremot är det ödets ironi att vi flyttar ut i nära naturen bara för att dagligen skuffa vår avkomma tillbaka i asfaltsgettot.
Nä, varken samma mamma eller väska. Men nästan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Finns det inget dagis nära naturen där ni bor?? Är väl kanske lite roligare för Baby C att slippa asfalten hela dagarna och ganska många år av sitt liv (dagisliv alltså)!! Finns bra dagis som har nära till skog och mark.
Bra blogg....
Sara
Missa inte barncancergalan ikväll!
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.6269479
Anonym, jodå, det finns flera finfina dagis - men de är proppfulla. Håller tummarna för dagmamma eller privatdagis där far och son kan charma sig in.
Tack, förresten!
Skicka en kommentar