Summan av alla mammor

Häromdagen damp det ned ett pressmeddelande i inboxen. Någon ny sköhetsprodukt framtagen av en tjej som inte bara driver egen konsultbyrå, tävlar i triathlon och har en handfull ungar, utan även läst in en MBA under mammaledigheten. (Ja, jag kan ha laborerat med sanningen lite, men det där med Handels är sant.)
Plötsligt kände jag mig rätt värdelös. Har jag ens sprungit en mil sedan baby C kom? Nä. Har jag expansionsplaner för min lilla firma? Nä. Hinner jag ens läsa en bok? Nä.

Grejen är att vi jämför oss inte bara med en extrem typ A-individ som ovan (som dessutom säkert har barnflicka och kokerska och personlig tränare), utan vi tenderar att ta en radda mammors bästa egenskaper och bedrifter och klumpa ihop dem till en supermorsa. Denna supermorsa bakar världens bästa muffins, tränar mamma-baby yoga, sköter hela hushållet, syr egna barnkläder, bär Agent Provocateur och hittar på egna pedagogiska lekar till barnet samtidigt som hon med varsam hand renoverar sommarstället och håller jobbmöten i det rymliga Poggenpohlköket hemma.

Och så jämför vi oss med denna omöjliga megamamma! Inte konstigt att vi känner oss lite nötta i kanten, improduktiva och som dåliga morsor, fruar, flickvänner, döttrar och väninnor. Det är vi inte.

Vi är inte det vi gör, vi kan bara vara ibland. Yta inte är allt.
Bakom kulisserna är det stundtals kaos – jäpp, även här hos Mamavaganza.