Uppåt väggarna

Även om baby C inte växer i samma rekordtakt som en del av sina jämnåriga kompisar blir han ju längre. Framför allt armarna är längre. Och de har dessutom en mystisk teleskopfunktion som blir mer och mer uppenbar.

Numera når han hela soffbordet, en bra del av fönsterbrädorna och lite av köksbordet. För att inte tala om alla skåp och lådor som han lyckas peta upp.

När jag frågar vänner och släktingar med äldre barn var sjutton man ska göra av alla saker som han numera fingrar på, som orkidéer, glasburkar, kryddväxter, papper och andra pryttlar svarar de bara lugnt ”flytta upp dem”.

Vaddå flytta? Upp? Vart? Vi har inte några hyllor hemma annat än bokhyllan och den är minsann redan proppfull av böcker.

Ska vi stoppa upp basilikan i Le Klint-lampan?

De hängande trädgårdarna på Kungsholmen, jomenvisst.


Nämen titta, prima plats för en Ocimum basilicum