... eller TMI som jänkarna gärna säger. Det utsätts man dagligen för på dagis av de näpna små liven. Efter att ha ätit lunch med fyra barn i snart en vecka har jag kommit att uppskatta deras sällskap - med ett undantag*. De inte bara talar om att de behöver gå på toaletten, de talar även om vad de behöver göra. Samt, och det är här äckelmagade jag får lust att fly, en utförlig rapport när de kommer tillbaka.
Det är en anledning till att jag gärna äter lunch på ställen som Riche, Pontus och Operakällarens bakficka. Maten är god, inte allt för dyr för en utsvävning då och då och det händer i princip nästan aldrig att en affärsman eller -kvinna i snitsig suit kommer tillbaka till bordet och glatt berättar för sina kollegor att ”det blev två pluppar och en korv.”
*Två egentligen, det är mycket snor i dem också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
vet inte om jag berättade om när vi var på Hilton i Dubai. Vi hade verkligen jobbat bort ordet b*js med 3åringen med motiveringen att man bara fick prata om det när man var på toaletten. Det gick som sagt bra tills vi checkade in på Hilton:
Deras italienska restaurang heter "Bice".
Hahahhaha! Hårdhjärtat nog kan jag bara säga:
Get used to it! :-D
... :-( :-( :-(
äh. tänk vad gräsligt platt världen blir om man inte kan ha kul överallt. Lite bajs-prat har ingen dött av.
Och (he, he) baby C kommer bergis plocka upp vibben om din lilla fobi & prata extra högt & tydligt om bajs. Överallt.
:o)
/L-J
Skicka en kommentar