Igår morse vaknade jag av att jag hörde en röst i sovrummet. Det var en lågmäld, opersonlig röst. Först trodde jag att det var mannen som lyssnade på podradio.
Så upptäckte jag yrvaket att det lös i spjälsängen.
I ett hörn satt baby C och ringde på min mobil, glad som en lärka. Han hade lyckats norpa åt sig den från mitt nattygsbord, knappat in en sifferserie och tack och lov hittat ett nummer som inte hade en abonnent. Det var det rösten upprepade, om och om igen.
När jag senare kollade igenom telefonen, upptäckte jag att han hunnit skicka några sms också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ha ha... det där känner man igen med skickade sms från en klåfingrad 17 månaders tjej ;-)
www.metrobloggen.se/smilla
Åh vi skrattar högt. Jag läser för mannen och han instämmer. Barn är skoj. Kram!
Tekniskt barn - han har en lovande framtid!
Kram!
Jag är mest imponerad över att han lyckades fälla upp min mobil, det har t o m vuxna problem med. Han var så söt - han lös verkligen i kapp med displayen!
HAHAHHA!
Själv fick jag just ett samtal på min mobil från en okänd person. När jag svarade hörde jag bara ett: DADADADA GAGAGGA *gurgel*
Det visade sig att någon, för mig, okänd bebis ringt upp mitt nummer!
Kanske var Baby C?
Jag säger bara knapplås. Knapplås is the shit.
Gulligt.
Skicka en kommentar