The natives are getting thirsty

Det här med att flytta är ju... intressant.
Först ringer flyttkillen och säger att de blir en kvart sena.
Sedan ringer han och säger att portkoden inte funkar. Jag springer ner, bara för att upptäcka en oerhörd brist på flyttbilar utanför. Jag ringer.
"Ah, ni skulle flytta FRÅN Kungsholmen till Gärdet?"
"Ja."
"För vi är på Gärdet nu."
"Ja, här är ni i alla fall inte. Och du lämnade ju hundra flyttkartonger hos oss för en vecka sedan och kollade läget."
"Ja, just det."
"Ja, just det."

En kvart senare ringer hans chef.
"Mina killar ringde just. Ni har jättemycket saker."
"Ja, jag sa ju det när du ringde och sa att min kalkyl som jag gjorde på nätet inte stämde. Att det var så mycket."
"Ja, men det är jättemycket."
"Jag sa ju det."
"Men jag måste ha en kille till."
"Fine. Då går det kanske snabbare?"

Nä, det gör det inte. En av dem sitter nämligen mest och pustar i trapphuset och klagar på trappstegens synnerligen branta och märkliga konstruktion. När jag passerar honom på väg ut till 7-11 frågar jag honom om det är något de vill ha. Vatten. Eftersom jag packat ned alla dryckeskärl får jag trava iväg och köpa lite Ramlösa. Allt för att vara en god värdinna.

Jag är rätt törstig själv. Men inte på vatten.