Igår kväll kom jag hem från två dagar i Berlin. Underbart att gå på jazzklubb, upptäcka de östra delarna av stan, långluncha med kusin och shoppa tyska träleksaker till baby C. Och bara shoppa lite, lite till mig själv. Kashmirmössa och långa röda skinnhandskar. Nödvändiga prylar, helt enkelt. Jag jobbade visst lite också.
När vi närmade oss Stockholm, sa kaptenen det jag verkligen hatar:
”Vi kommer att landa på tidtabell”.
Jag fick, som alltid, en extrem lust att resa mig upp och vråla från min ekonomiplats långt bak i kabinen:
”Nej,nej, nöj dig med att landa på den lilla asfaltsremsan strax norr om stan!”
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ok, det här är ju orättvist, dina jobbresor är helt uppenbart sjukt mycket roligare än mina! Jag kommer att se ungefär lika mycket av London som av Paris - inte alls. :-(
Haha, big sis, jag har ett stundtals löjligt glamoröst jobb, som ibland bara är löjligt. Och inte så välbetalt. Men kul.
Fast jag tyckte att jag fick lite för lite tid för mig själv;-).
Skicka en kommentar